Ur Palestina Nu 1-2004:

Sjukdomsmönstret i Palestina har en dubbel natur. Infektionssjukdomar, nutritionsproblem och barnsjukdomar som förekommer i många utvecklingsländer är vanliga i Palestina. Dessutom ökar förekomsten av moderna livsstilssjukdomar som högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer bland den vuxna befolkningen. Palestinierna måste kämpa mot både u-lands- och i-landssjukdomar.

När jag tillsammans med Lars Jerdén var i Palestina i oktober deltog vi i ett seminarium tillsammans med läkare och hälsorådgivare inom PMRS (Palestine Medical Relief Society). Vi hade intresseranta diskussioner om barnhälsovård och screening1 av kroniska sjukdomar.

Inom barnhälsovårdsprojektet som Palestinagrupperna stöder har man påbörjat ett arbete med hälsoundersökningar av barn i åldern 15 månader till 6 år. Det är något som tidigare helt har saknats inom den palestinska hälso- och sjukvården. Nu utvecklas ett program där föräldrar får komma till klinikerna för att kontrollera barnens syn, hörsel, utveckling m.m. Barn med funktionshinder får sedan hjälp genom CBR2-arbetare som är knutna till klinikerna.

Både fysiska och psykiska funktionshinder är naturligtvis vanligare i Palestina än i Sverige p.g.a. den situation barnen lever i. I det traditionella palestinska samhället har man dessutom en tendens att "gömma undan" de som har funktionshinder. Men denna syn håller på att förändras drastiskt mycket tack vara det väl fungerande CBR-program som idag finns i hela Palestina. I sommar har ett flertal integrerade sommarläger ägt rum och många barn med funktionshinder har varit med vid olivplockningen under hösten.

I Sverige kontrollerar vi inte rutinmässigt barnens blodvärde på våra Barnavårdscentraler då järnbrist inte är vanligt här, men på PMRS kliniker gör man det på alla barn vid 6 månaders och 1 års ålder. Före intifadan behövde 20 procent av barnen järn, men nu har 50 procent järnbrist.

Den palestinska sjukvårdspersonalen lever under mycket pressade förhållanden och hindras av svårigheter att förflytta sig, många gånger kan de inte delta vid vidareutbildningar och kurser p.g.a. alla avspärrningar och utegångsförbud. Trots det är de mycket pålästa om nya rön inom sjukvården och på PMRS kliniker har man nu datorer och de flesta har även Internetanslutning. Internet är en viktig källa till information för den isolerade palestinska sjukvårdspersonalen, som följer WHO:s direktiv för barnhälsovård.

Ett stort bekymmer idag är försörjningen av vaccin och svårigheterna att transportera ut det till byarna. Vacciner som måste vara kylda förstörs lätt när sjukvårdstransporter blir stoppade i vägspärrar och regelbundna strömavbrott förekommer dessutom ute i byarna. I Sverige vaccineras barn mot hemofilus influensae (en bakterie som kan ge svår hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och dövhet hos barn). I Palestina måste de föräldrar som vill ha denna vaccination själva betala hela kostnaden eftersom detta vaccin är så dyrt. Palestinska barn vaccineras mot gulsot och tuberkulos, vilket vi inte gör i Sverige, eftersom det är så ovanliga sjukdomar här.

När vi besökte en sjukvårdsklinik i Turmus Ayeh berättade läkaren att de hade haft tolv fall av epidemisk gulsot den senaste månaden, vilket visar att behovet av ökad vaccination är stort. Amöbadysenteri som leder till svåra diarréer är mycket vanlig och beror på dåligt vatten.

Fattigdom är ett av huvudorsakerna för hälsotillståndet bland barn i Palestina idag.

U-landssjukdomar som diarré och allvarliga luftvägssjukdomar kombinerat med dåligt näringstillstånd är vanligt bland palestinska barn. Dessutom finns problem som är typiska för mer utvecklade länder som olyckor, psykiska problem och försummade barn. Den vanligaste dödsorsaken för barn under fem år är olyckor. I det nystartade Barnhälsovårdsprojektet öppnar PMRS kliniker där de behövs allra mest. Ett kriterium är att 55-70 procent av befolkningen ska vara barn och sådana byar är inte svåra att hitta i Palestina.

Trots att barnen är den största gruppen i det palestinska samhället börjar ändå de kroniska sjukdomarna bli ett allt större problem. Diabetes ökar och det är troligen så många som 10-20 procent av de vuxna som har diabetes. Fetma är mycket vanligt bland kvinnor och männen röker i mycket stor utsträckning.

På seminariet vi deltog i hade vi ett fruktbart samtal om vad man bör screena1 . Hur intensivt ska man leta efter kroniska sjukdomar i ett land där man sedan har mycket små resurser och möjligheter att ta hand om behandlingen? Kroniska sjukdomar kräver kontinuitet i medicineringen och det kan ställa till stora svårigheter i Palestina. Tidvis under intifadan har det till och med varit svårt att få tillgång till insulin för diabetikerna. PMRS arbetar sedan många år med riktade hälsoupplysningskampanjer och använder många olika former för att nå ut med sitt budskap. De har upplysningsfilmer i TV som tar upp olika tema, föreläsningar, broschyrer och annonser i dagspressen.

En dag följde vi med ett mobilt sjukvårdsteam till byn Nabi Saleh där de hade screening för kroniska sjukdomar. En strid ström av människor kom till byns klubbhus där kliniken var inhyst. Alla patienter fick besvara hälsofrågor och sen ta prover. Läkaren som fyllde i formuläret satte kryss för högst stressnivå på samtliga formulär. Han menade att det var en självklarhet att människorna här var maximalt stressade p.g.a. de förhållanden de lever under. Det var något vi verkligen kände och förstod när vi på hemvägen från byn passerade vägspärrar med Apachehelikoptrar svävande högt över oss.

För oss som jobbar inom den svenska sjukvården är det givande att följa hur palestinsk sjukvårdpersonal arbetar och tänker. Vi tror också att den palestinska personalen hade ett utbyte av att diskutera sjukvårdsfrågor med oss under seminariet i Ramallah. Vi har planer på att fortsätta utbytet på detta sätt vid vårt nästa besök i Palestina.

Anna Danielsson

Läkare och projektansvarig för barnhälsovårdsprojektet

1 Screening, screena = Göra undersökningar på stora grupper av människor.

2 CBR = Community Based Rehablilitation. Rehabilitering i samverkan mellan olika delar av samhället.